Europaparlamentsvalet 2009.html



Europaparlamentsvalet 2009
Område	EU-27
Datum	4 jun - 7 jun 2009
Mandat	736
Valmanskår	data saknas
Valdeltagande	data saknas
Föregående	2007
Nästa	2014
Valmetod
Proportionellt valsystem

Europaparlamentsvalet 2009 kommer att hållas mellan den 4 juni och 7 juni 2009 i Europeiska unionens (EU) samtliga medlemsstater,^[1] med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. I Sverige hålls valet den 7 juni. Rösterna räknas när vallokalerna har stängt, men resultatet offentliggörs inte förrän samtliga medlemsstater har röstat klart så att resultatet från ett land inte påverkar väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågår.

Valet 2009 kommer att slå Europaparlamentsvalet 2004 i antalet röstberättigade, eftersom både Bulgarien och Rumänien har anslutit unionen efteråt. Således kommer Europaparlamentsvalet 2009 att bli världens största transnationella val någonsin och det näst största demokratiska valet till ett parlament, efter Indien.

Flera länder, Bulgarien, Irland och Luxemburg, planerar att hålla nationella eller lokala val samtidigt som Europaparlamentsvalet. Det har dock rått viss förvirring om när parlamentsvalet egentligen ska äga rum, eftersom både Bulgarien och Luxemburg planerar att ha sina nationella parlamentsval den 14 juni, medan Irland planerar att hålla lokala val den 5 juni 2009. Europaparlamentet beslutade den 21 maj 2008 att Europaparlamentsvalet 2009 kommer att hållas mellan den 4 juni och 7 juni 2009.^[1]

redigera Bakgrund

redigera Lissabonfördraget

Lissabonfördraget kommer troligtvis inte träda i kraft innan valet.

Ursprungligen var det tänkt att Lissabonfördraget, EU:s nya regelverk, skulle träda i kraft före valet 2009. För att fördraget ska träda i kraft krävs det dock att alla EU:s medlemsstater ratificerar - godkänner - det.

Irland var det enda landet som höll folkomröstning om fördraget. Landets konstitution kräver nämligen att folkomröstning hålls när den ändras, vilket Lissabonfördraget krävde. En majoritet av irländarna, ungefär 53 %, röstade den 12 maj 2008 nej till fördraget. Tills vidare kan därför inte ratificeringsprocessen fullföljas i Irland, vilket i sin tur göra att ratificeringsprocessen inte heller kan fullföljas inom unionen.

Enda möjligheten för Irland att ratificera fördraget är genom en ny folkomröstning, eller genom att Lissabonfördraget ersätts med ett annat fördrag som inte kräver ändringar i landets konstitution. Det ses dock som högst osannolikt att Lissabonfördraget kommer att kunna träda i kraft innan valet 2009, som EU:s ledare ursprungligen avsåg. Om fördraget hade trätt i kraft hade det påverkat valets betydelse, eftersom parlamentets makt hade utökats. Dessutom hade mandatfördelningen mellan medlemsstaterna förändrats.

redigera Nya medlemsstater

Valet 2009 blir det första som Bulgarien och Rumänien deltar i samtidigt som övriga medlemsstater.

"Riktiga" pan-europeiska partier blir allt vanligare.

Detta kommer att bli det första Europaparlamentsval som Bulgarien och Rumänien deltar i samtidigt som de övriga medlemsstaterna. Dessa två länder anslöt unionen 2007 och medförde då att antalet mandat i parlamentet ökade till 785. Efter valet 2009 måste antalet mandat minskas ner igen, till 736 som det ska vara enligt Nicefördraget. Med Lissabonfördraget skulle antalet mandat vara 751.

Kroatien hoppas på att ansluta sig till unionen under 2009 och på så sätt kunna delta i valet. Emellertid har kommissionären med ansvar för utvidgningen, Olli Rehn, sagt att svårigheter har gjort att ett medlemskap troligast kommer att ges 2010.^[2] Nuvarande fördrag hindrar ännu en utvidgning, vilket innebär att Lissabonfördraget måste träda i kraft innan Kroatien kan bli medlem. Eftersom fördraget troligtvis inte kommer att träda i kraft innan valet, har Kroatien ännu mindre chans att bli medlem innan valet.

redigera Mediaövervakning

De nationella Public service-bolagen, EBU och Margot Wallström, kommissionär med ansvar för institutionella frågor och kommunikationsstrategi, samarbetar tillsammans för att göra valet 2009 så intressant som möjligt för allmänheten, med syfte att öka valdeltagandet. Tidigare har skilda traditioner av valvakeövervakning och det faktum att valet äger rum under flera olika dagar gjort det svårt att locka tittare. Mediekonsortiet hoppas på att lyfta valet 2009 till EU-nivån, i hopp om att göra valet mer intressant och lockande för tittarna.^[3] Europaparlamentariker påbörjade också initiativ i slutet av 2007 för att göra valet mer intresant för väljarna så att valdeltagandet ökar.

redigera "Riktiga" pan-europeiska partier

En ny typ av partier har dykt upp sedan valet 2004. Syftet med de nya partierna är att driva kampanj inför valet 2009 i mer eller mindre alla medlemsstater samtidigt, även om partiernas nuvarande storlek är begränsad. I motsatts till de befintliga partierna så som Europeiska folkpartiet eller Europeiska socialdemokratiska partiet består de nya partierna inte av nationella partier. Europeiska gröna partiet var det första partiet att bilda ett formellt parti för att driva kampanj tvärs över Europa i valet 2004.

redigera Valrörelsen

Lars Ohly (v).

Under Almedalsveckan 2008 talade bara vänsterpartiets Lars Ohly av riksdagspartiernas partiledare om valet 2009.^[4]

Den 23 september 2008 meddelade Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) att partiet kommer att bedriva en gemensam kampanj inom hela unionen inför valet.^[5] Inför valet 2004 var det enbart Europeiska gröna partiet (EGP) som hade en gemensam kampanj. Det är ännu oklart om de, liksom andra europeiska partier, avser att genomföra en gemensam kampanj inför valet 2009. Vid tidigare val har vanligtvis de nationella partierna, som tillsammans bildar de europeiska partierna, genomfört egna nationella kampanjer.

Under hösten 2008 pågår nomineringar inom de svenska partierna om kandidater till parlamentsvalet. Hos de flesta riksdagspartierna fastställs dessa listor i slutet av 2008 eller under början av 2009. Miljöpartiet höll under september månad 2008 en beslutande medlemsomröstning om partiets krav på utträde ur EU. Den 6 oktober 2008 offentliggjordes resultatet: 55,6 % röstade ja till slopandet av utträdeskravet, medan 44,4 % röstade nej. Totalt deltog 46,5 % i medlemsomröstningen.^[6]. Miljöpartiet kommer även fastställa sin vallista genom en beslutande medlemsomröstning.

redigera EuroparlTV

Bland annat parlamentets sammanträden visas i EuroparlTV.

Den 17 september 2008 sjösatte parlamentet en egen TV-kanal på Internet, som kallas för EuroparlTV.^[7] TV-kanalen består egentligen av tre olika kanaler, som riktar sig till var sin specifik målgrupp.

Den första kanalen, Ditt Parlament, riktar sig till den som redan är intresserad av EU-politik. Din Röst, den andra kanalen, riktar sig istället till den breda allmänheten, medan den tredje kanalen, De Ungas Europa, riktar sig till barn och ungdomar.^[7] Därutöver finns det en fjärde kanal, Parlamentet Live, som visar sändningar direkt från parlamentets sammanträden i Bryssel och Strasbourg. Denna kanal riktar sig dels till den breda allmänheten och dels till journalister.

Syftet med kanalerna är att demokratisera och öppna upp parlamentets arbete för allmänheten, och att öka intresset för EU-politik bland allmänheten. På så sätt hoppas förespråkarna för TV-kanalerna att EU-medborgarna ska bli mer delaktiga i EU-politiken och, i förlängningen, även delta i högre grad i Europaparlamentsvalen.^[8] Kritiker menar dock, att kanalen istället riskerar att bli ett sätt för EU:s ledare att föra ut propaganda om unionen.^[9]

redigera Ny konservativ partigrupp

Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek.

Vid brittiska tories partikonvent meddelade Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek att hans parti och det konservativa partiet i Storbritannien kan komma att bilda en ny partigrupp i Europaparlamentet om Europaparlamentsvalet 2009 blir lyckat.^[10]

Idag sitter de båda partierna i den största partigruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED), men den gruppen är betydligt mer eurovänlig än det brittiska konservativa partiet och Mirekt Topolaneks Medborgardemokraterna. Partiernas förhoppning är att fler konservativa euroskeptiska partier ska ansluta sig till gruppen, så att den uppfyller kraven för att bilda en partigrupp i Europaparlamentet.

Trots att kraven kommer att ändras efter parlamentsvalet 2009 till att omfatta att en partigrupp måste ha minst 25 ledamöter (istället för 20) och representera minst sju länders partier (istället för tidigare sex) är möjligheterna för en ny konservativ partigrupp att bildas förhållandevis stora. Det största problemet för de brittiska och tjeckiska konservativa blir att samla ihop partier från sju olika medlemsstater.^[11]

redigera Google News

Google rapporterar nyheter.

Den 8 oktober 2008 offentliggjorde Google att företaget kommer att satsa på nyhetsbevakning inför Europaparlamentsvalet 2009, genom deras tjänst Google News. Tjänsten används inför det amerikanska presidentvalet 2008, och har enligt sökmotorföretaget varit en succé. Syftet är att öka valdeltagandet och engagemanget i valet, men de många olika språken inom unionen anses vara ett problem för nyhetsrapporteringen. Kontakt mellan Google och Europaparlamentet väntas upprättas, men något datum för när projektet sjösätts är ännu inte klart.^[12]

redigera De svenska partiernas vallistor

Socialdemokraterna (PES) Antagit av socialdemokraternas förtreoenderåd den 15 november 2008. Marita Ulvskog Olle Ludvigsson Åsa Westlund Göran Färm Anna Hedh Jens Nilsson Hillevi Larsson Ardalan Shekarabi Carina Ohlsson Börje Vestlund Monika Theodorsson Niklas Karlsson Carina Hägg Jonas Gunnarsson Monica Haider Per-Erik Johansson Mona Kanaan Seifkhani Lars-Erik Soting Hanna Westerén Magnus Johansson Susanne Andersson Josef Erdem Yoomi Renström Jana Nilsson Catarina Bråkenhielm Sven Jansson Anna Olofsson Ulf Olsson Evin Cetin Lars Eriksson

Moderaterna (EPP-ED) Ej fastställt.

Junilistan (IND/DEM) Ej fastställt.

Vänsterpartiet (GUE/NGL) Ej fastställt.

Folkpartiet (ALDE) Ej fastställt.

Centerpartiet (ALDE) Antagit av centerpartiets förtreoenderåd den 16 november 2008. Lena Ek Kent Johansson Abir Al-Sahlani Marie Wickberg Håkan Larsson Johan Örjes Linda Ylivainio Sven Bergström Birte Sandberg Ulrika Carlsson Per-Olof Jacobsson Maria Kristoffersson Muharrem Demirok Karin Fälldin Krister Fahlstedt Jenny Gotthardsson Niklas Carlsson Inger Fredriksson Jonny Lundin Ulrika Månsson Kenneth Nilshem Britt-Louise Berndtsson Magnus Larsson Rickard Nordin Mohamed Farah Thomas Andersson Karin Greenberg Birgitta Andersson Johan Pettersson Anki Elken Leif Johansson Anders Dahlberg Agnetha Persson Göran Lindell Ingrid Lundqvist Sven-Olof Edvinsson Fredrik Andersson Mats Häggner Eva Andersson Jacob Spangenberg Roger Häggström Gunilla Hansson Mattias Andersson Marissa Zetterquist Raymond Pettersson

Miljöpartiet (De gröna/EFA) Ej fastställt.

Kristdemokraterna (EPP-ED) Ej fastställt.

redigera Valet

redigera Valdeltagandet

BE	BG	CY	DK	EE	FI	FR	GR	IE	IT	LV	LT	LU	MT
-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
NL	PL	PT	RO	SK	SI	ES	GB	SE	CZ	DE	HU	AT	EU
-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-

redigera Finska valresultatet

redigera Svenska valresultatet

redigera Europeiska valresultatet

	Stat	EPP-ED	PES	ALDE	De gröna/EFA	GUE/NGL	UEN	IND/DEM	Övriga	Mandat	%	Deltagande
	Belgien	-	-	-	-	-	-	-	-	22	3,0 %	-
	Bulgarien	-	-	-	-	-	-	-	-	17	2,3 %	-
	Cypern	-	-	-	-	-	-	-	-	6	0,8 %	-
	Danmark	-	-	-	-	-	-	-	-	13	1,8 %	-
	Estland	-	-	-	-	-	-	-	-	6	0,8 %	-
	Finland	-	-	-	-	-	-	-	-	13	1,8 %	-
	Frankrike	-	-	-	-	-	-	-	-	72	9,8 %	-
	Grekland	-	-	-	-	-	-	-	-	22	3,0 %	-
	Irland	-	-	-	-	-	-	-	-	12	1,6 %	-
	Italien	-	-	-	-	-	-	-	-	72	9,8 %	-
	Lettland	-	-	-	-	-	-	-	-	8	1,1 %	-
	Litauen	-	-	-	-	-	-	-	-	12	1,6 %	-
	Luxemburg	-	-	-	-	-	-	-	-	6	0,8 %	-
	Malta	-	-	-	-	-	-	-	-	5	0,7 %	-
	Nederländerna	-	-	-	-	-	-	-	-	25	3,4 %	-
	Polen	-	-	-	-	-	-	-	-	50	6,8 %	-
	Portugal	-	-	-	-	-	-	-	-	22	3,0 %	-
	Rumänien	-	-	-	-	-	-	-	-	33	4,5 %	-
	Slovakien	-	-	-	-	-	-	-	-	13	1,8 %	-
	Slovenien	-	-	-	-	-	-	-	-	7	1,0 %	-
	Spanien	-	-	-	-	-	-	-	-	50	6,8 %	-
	Storbritannien	-	-	-	-	-	-	-	-	72	9,8 %	-
	Sverige	-	-	-	-	-	-	-	-	18	2,5 %	-
	Tjeckien	-	-	-	-	-	-	-	-	22	3,0 %	-
	Tyskland	-	-	-	-	-	-	-	-	99	13,5 %	-
	Ungern	-	-	-	-	-	-	-	-	22	3,0 %	-
	Österrike	-	-	-	-	-	-	-	-	17	2,3 %	-
	EU	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	- (0,0 %)	732	100,0 %	-

redigera Efterspel

redigera Se även

• Europaparlamentet
• Partigrupper i Europaparlamentet

redigera Källor

1. ^ a b Sessionsöversikten 19-22 maj 2008, Strasbourg. Europaparlamentet. Hämtat 2008-08-30.
2. ^ Croatia will not join EU before 2010. Euractiv. Hämtat 2006-06-12.
3. ^ EU wants to dress up 2009 elections on TV. EU Observer. Hämtat 2007-02-26.
4. ^ För dålig information om EU-valet. Sveriges radio. Hämtat 2008-08-30.
5. ^ Europe's Socialists plan joint campaign for 2009 EU election. EU Business. Hämtat 2008-09-23.
6. ^ Mp slopar krav på EU-utträde. Dagens Nyheter (2008-10-06). Hämtat 2008-10-06.
7. ^ a b EuroparlTV är här!. Europaparlamentet (2008-09-18). Hämtat 200-09-19.
8. ^ Premiär för Europaparlamentets webbteve. Europaparlamentet (2008-09-17). Hämtat 200-09-19.
9. ^ EU startar tv-kanal. Dagens Nyheter (2008-09-18). Hämtat 200-09-19.
10. ^ PM Topolánek speaks at Tory conference (engelska). Radio Prague (2008-09-29). Hämtat 200-09-29.
11. ^ The Tories and their EU allies. BBC News (2006-07-11). Hämtat 2008-09-29.
12. ^ Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. EUobserver (2008-10-08). Hämtat 2008-10-08.

redigera Externa länkar

• Valmyndighetens officiella webbplats

EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.